Inscrivez-vous pour :
Allande Socarrosek moldatürik, hiztegi ttipi honek xiberotarrer ahala emanen deie Euskal Telebistaren emanaldien aisago jarraikitzeko edo euskara batuaz izkiribatürik direnen entelegatzeko. Beste eüskaldüner, aldiz, Xiberoko eüskalkiko hitz elibatez jabetzeko parada emanen deie.
Pastoral hanitxen libürüxka prunki badü Sü Aziak, 1970. urtetakoetarik haste azken urte horietakoetara artino. choisir
Un premier regard sur la langue souletine grâce à l'ouvrage pédagogique Ene Lehen Hitzak Euskaraz, album illustré avec les mots les plus usités.
Xiberotar eüskalkiari plantatzen hasteko, irüdiez
beztitürik den Ene lehen hitzak libürüa lagüngarri izanen zaizü.
Sü Aziak agerrarazi dütü xiberotar eüskalkian izkiribatürik diren libürü zonbait, gehienak ingelesez edo frantsesez idatzirik izan direnen ützülpenak direlarik. Hala, ondoko horien artean badükezü haütüa: Robert Laxaltzen Aita arzain zen famatüa ; Jean de Jauréguiberryren Basabürüan ; Agosti Xahoren Nafarroan bidajea.
Xiberoko jatetxe hon batetan, Xiberoko kantari tradizional hoberenekila aiparü baten gozatzeko parada badükezü. Bazterrak harrotüko dira !
Pastorala da üdako kültür gertakizün nausia, milaka eta milaka jente igiarazten düana. Pier-Pol Berzaitzeko izkiribatü düan 2016. urtekoak Jean Pitrau laborari sindikalista sütsüaren bizi-ürratsak gogoala arra-ekarriko deizkü. Eskentzen deizügüna da: egüerdiko apairüa, pastorala emaiten den leküan berean hartürik, pastoralealat sartzea eta pastoraleko libürüxka.
Xiberotar kantari tradizional elibatekila apairü bat gozatzeaz gain, xiberotarrez izkiribatürik den libürü bat ükenen düzü, honen egileak sinatürik.
Xiberoko Gaü Eskolak xiberotarraren ikasten hasteko edo barnatzeko ikastaldi bat plantatzen dü üdan. Aste batez, arren, eskolatzeak badütükezü goizan eta aritzapenak edo libertitzeak, arrestiritan, gaüak ere ikastaldi günean igaranen dütüzülarik.
Europako bagadoi handiena den Iratiko oihanean, 5 jenterentako etxola batetan, bakantza aste baten gozatzea. Eskoletako bakantzetarik kanpo.
L’association Sü Azia, soucieuse du devenir de la langue basque dans sa forme souletine dans un contexte de disparition de nombreux Souletins qui emportent avec eux leurs savoirs, leurs mémoires et leurs richesses linguistiques, réalise depuis plus de 20 ans, un travail de mémoire et de collecte auprès des Souletins.
Ce collectage axé sur l’oralité consiste à enregistrer des personnes parlant parfaitement le souletin autour de thèmes que Sü Azia leur propose ou bien à l’initiative de ces locuteurs.
Ce travail de mémoire permet de transmettre aux jeunes générations l'expression de ce savoir des anciens, de connaître leur passé, l’histoire de la Soule, ses événements, son contexte, son identité, sa richesse, sa créativité, etc.
A tout point de vue, linguistique ou culturel, ces enregistrements oraux contribuent à la transmission et la sauvegarde de la mémoire, à la pratique de cet idiome souletin.
Si à ce jour, la culture souletine est riche de ses traditions, créative avec ses mascarades et pastorales entre autres, avec un fort engouement pour ses productions, son patrimoine reste à transmettre et des ponts sont à réaliser entre générations.
Les membres de Sü Azia considèrent qu’il est nécessaire de léguer ce patrimoine linguistique, culturel et artistique, aux générations suivantes en créant de nouveaux outils de transmission au sein des écoles, collèges, lycées, enseignement professionnel, écoles de musique, etc., et de maintenir cette présence artistique de proximité dans le quotidien des souletins. Elle constitue indéniablement un lien social et contribue au développement culturel et à l'exigence artistique de toute une population.
Un grand axe de ce travail concerne le chant traditionnel souletin. A son apogée dans les années 1960, il est aujourd'hui en déclin, les interprètes de ce chant essentiellement a cappella devenant trop rares.
Pour avoir eu la chance de collecter des enregistrements réalisés dans les années 60, Sü Azia a commencé à numériser ces chants pour les mettre à disposition du public afin qu'il se réapproprie ces chants et leur interprétation.
L'association possède ainsi de nombreux fonds sonores, dont le plus précieux est sans doute l'enregistrement de nombreux concours de chants qui se déroulaient en Soule dans les années 60.
Un fonds a été légué à Sü Azia par le regretté Ximun Haran , grand champion de pelote et amoureux de la culture basque qui a sillonné les places du Pays Basque avec son magnétophone à bande Uher acheté en Allemagne.
Ce sont ainsi plusieurs centaines de chansons et autres enregistrements qui ont pu être recueillies et réenregistrées à diverses époques (années 1960, 70, 90 ou plus récemment), puis numérisées et classifiées. Un travail qui reste à finaliser.
Xiberoko eüskararen bizirik etxekitzeaz eta aitzina joanarazteaz axolatzen den Sü Azia alkarteak mintzamenezko jakilegoen eta beste gisako pasten (kantoreak, besteak beste) biltzeko lan bat egiten dü azken 20 urte horietan. Lan horren egin behar gorria bada, xiberotar andana, urte-jin-urte joan, zentzen beita, berekila orozbakoz eramaitez beren jakitate, oritzarre eta mintzaje aberastarzünak.
Betiko galtze arriskü horier bürü egiteko, biltze lan bat eginik da, xiberotarrez ontsa mintzo diren jenteen artean, eta Sü Aziak galtatzen deien geietzaz nahiz jente horiek berek aipatü nahi düenetaz.
Gogoan begiratze lan horren egiteak gizaldi berrier ahala emanen deie aitzinekoen jakitate aberastarzünaz jabetzeko, kartielaren izanaren ezagützeko, Xiberoaren historiaz, igaranaz, herri nortarzünaz, kültüra aberastarzünaz, berrikuntza ahaletzaz ohartzeko...
Arren, mintzamenezko aberastarzünen grabatze horiek gure herri orimentxaren batatik besteala igaranazteko eta bizirik etxekitzeko, nola ere xiberotar mintzoaren erabilpenaren süstatzeko parada emaiten düe.
Egünko egünetan, Xiberoko eüskal kültürak bere tradizioneen jarraikitzen eta berritzen balin badaki eta horiek ororek arrakasta handia biltzen badüe ere, hondare pasta hanitxen gizaldi-gizaldi igaranaraztea segürtatü beharrean da.
Sü Aziako kideentako, arren, behar-beharrezkoa da hizkuntza, kültüra eta arte sailetako hondare hori oraiko gizaldier eta ondokoer ützirik izan dadin. Hortarako, transmizione esküarteko berriak plantan ezarri behar dira, hondare horren ezagütarazteko eta biziarazteko, eskola, ikastetxe eta müsika ikasgien bidez, besteak beste. Hondare aberastarzün eta kültüra ekoizpen horiek, eskierki, jenteen arteko lotürak azkartzen dütüe eta hebenko bizizaleen kültüra aitzinapenen eta beharrüne artistikoen hazkürri dira.
Lan ildo handienetarik eta beharrezkoenetarik bat da Xiberoko ohizko kantagintzaren eretzealat egitekoa dena. 1960. urteetan goren-goreneala heltürik zelarik, egünko egünean, aldiz, gibel ari da, zeren eta ohizko kantatzeko manera hortan ari direnak, a cappella arizaleak bereziki, geroago eta bekanago beitira.
1960. urteetan bildürik izan ziren kantoreen iraüpenaren segürtatzeko eta nahiant ororen beharrietara ekartzeko xedean, Sü Aziak nümerisatze lan bat egin dü. Gisa horrez, kantore güzi horik behazaleen eta aitzina kantazaleen esküko dirate.
Sü Azia alkartea, arren, soinüzko kantü bildüma andanaren jabe da, horietarik baliotsüena delarik, düdarik batere gabe, 1960. urteetan agitzen ziren kantaldi parrastaren grabapenena. Sü Aziari emanik izan zaio, bestalde, Ximun Haran pelotakari handi zenak Eüskal Herrian gainti grabatü zütüan herri kantore emanaldiak. Grabatze hauk, gaineala, oso kalitate honekoak dira, Ximun Haranek Alemaniatik bildü züan Uher ofiziokoen grabagailü batekila eginik izan beitira.
Orohar, ehünka kantore eta beste gisako grabatze dira bildürik izan, 1960. urtetarik hasirik orai berri artino, horik oro nümerisatü eta sailkatü direlarik geroztik. Lan hau, haatik, ez da osoki bürüalat eramanik.
Enregistrements
réalisés par Marcel Bedaxagar dans les années 90 sur un
support nouveau à l'époque, la cassette DAT !
Marcel Bedaxagar Sü Aziako kideak 1990. urteetan egin zütüan grabatzeak, püntü haietan heltü berririk zen DAT egarzolan !
L'association possède aussi de mulitiples copies de cahiers de chants, tous accessibles en se rendant à son siège à la maison du Patrimoine de Mauléon. Elle y détient aussi de nombreux documents sur les pastorales (textes, enregistrements, vidéos). Il est impossible de toutes les citer ici. Les dernières en date sont celles de Garindein (Pette Buhame, 2014) ou Sauguis-Trois-Villes (Pierra Lhande). Une liste complète des pastorales des dernières décennies est consultable sur le site www.suazia.com. L'année prochaine (été 2016) Tardets mettra en scène "Jean Pitrau", histoire d'un grand syndaliste paysan du cru, écrite par Pier-Pol Berzaitz.
Alkartearen esküetan dira ere esküz iziribatürik diren kantore kaier prunki, hauk ikusteko gisan direlarik Maule-Lextarreko Hondarearen Etxean Sü Aziak düan egongian. Pastoraletzaz ere pasta aberatsik badügü (kaier zaharren kopia, libürüxka, soinü grabapen, bideo...), idazki hontan horien denen izentatzea ezinezkoa delarik. Badütügü, prefosta, azken pastoraletakoak hala Garindainekoarenak (Petti Buhame, 2014) nola Zalgize-Donaztebe/ Irurikoenak (Pierra Lhande, 2015). Dena den, mentez-mente agitü diren Xiberoko pastoralen herroka ikusteko gisan da www.suazia.com internet günean.
Pastoralaren sailean, azkenik, jakin behar da Atharratze-Sorholüze herriak düala 2016. urtekoa plantatüko, honen aipageia datekealarik Jean Pitrau. Laborari sindikalista sütsü honen bizi-ürratsak kontatüren deizkü, arren, Pier-Pol Berzaitzek izkiribatürik datekean pastoralak.
Un cahier de chants de l'époque photocopié
Kantore kaier zahar baten treslata
Un livret de pastorale contemporaine (2004)
2004. urteko pastoralaren libürüxka
L’association Sü Azia est née dans les années
1970 dans le giron du Contrat de pays signé par la
Soule avec l’Etat.
Sü Azia alkartea 1970. urteen ürrentzean sortü zen, Xiberoko lürraldeak Estatü frantsesarekin izenpetü züan Herri Kontratüaren ondoajez.
Elle avait pour vocation d’œuvrer dans le développement du dialecte souletin (langue basque). Elle a donc édité de nombreux livres ou brochures, notamment sur les activités culturelles majeures comme les mascarades de carnaval ou les pastorales. Elle a également édité un petit dictionnaire basque unifié-dialecte souletin.
Sü Aziaren helbürüa izan zen, hatsarre-hatsarretik, Xiberoko eüskalkiaren süstatzea eta hedatzen lagüntzea. Hortarako, libürüxka zonbait agerrarazi üken dütü, Xiberoko kültüra emaitza nagusietearik diren maskarada eta pastoraletzaz bereziki. Euskara batua/Züberera hiztegi ttipi bat ere agerrarazi züan.
La collecte de cahiers de chants dans les familles l’a conduite
à ajouter une corde à son arc dans les années 1990: la
collecte et l’archivage de chants traditionnels souletins.
Un travail de longue haleine a alors été lancé, avec la
recherche des fonds sonores déjà existants
ou l’enregistrement de chanteurs qui connaissaient la
spécificité de ce chant et savaient l’interpréter.
Un travail qui a été accompli entre 1990 et 1994, avec le
soutien de l'Etat (Ministère de la Culture),
du Conseil général des Pyrénées Atlantiques, de l'Institut
culturel basque, du gouvernement autonome d'Euskadi et des
collectivités locales de Soule (syndicat intercantonal,
mairie de Mauléon etc.)
Etxeetan begiratzen ziren kantore kaieren biltzetik hasi ondoan, Sü Aziak ürrats bat haboro egin nahi üken züan, Xiberoko ohizko herri kantore elibaten biltzearekin. Lüze joko züan lan handi bat abiarazi zen ordüan, ordü artino eginik izan ziren kantore grabatze elibaten txerkatzearekila, bai eta aspaldiko kantore elibaten Xiberoko maneran emaiten bazakien kantarien elibaten grabatzearekila ere.
Lanaren parte hori 1990 eta 1994. urteen artean egin zen eta Sü Aziak honenbeste lagüngoa ardietsi zütüan, ondoko egitürenak bereziki: Frantziako Kültüra ministeritza, Pirinio Atlantikoetako Kontseilü Jenerala, Euskal Kultur Erakundea, Euskal Autonomia Erkidegoako Jaurlaritza, Xiberoko Kantonamentüen arteko Alkargoa, Maule-Lextarreko Herriko Etxea...
Le travail de numérisation de ce fonds qui s'étend sur ces dix dernières années a également bénéficié du soutien du Conseil général des Pyrénées Atlantiques, de l'Office public de la langue basque, de l'Institut culturel basque, d'Eskualzaindia (Académie de la langue basque) de la Communauté de communes Soule Xiberoa et de la mairie de Mauléon qui loge gracieusement l'association.
Biltze lanetik landa abiatü zen, aldiz, soinükien nümerisatze lana eta azken 10 urte horietan ari gira hortan. Lanaren parte hontan lagüntzale izan dira, aldiz, Pirinio Atlantikoetako Kontseilü Jenerala, Euskararen Erakunde Publikoa, Euskaltzaindia, Xiberoa-Herri Alkargoa, eta Maule-Lextarreko Herriko Etxea. Azken honek, gaineala, Sü Azia dohainik alojatzen dü Hondarearen Etxean.
L’arrivée de nouvelles technologies et de l’Internet a conduit l’association à reprendre l’important fonds de chants souletins collecté dans les années 1990 afin de le numériser et d’en faciliter l’accès sur Internet.
Teknologia berri elibaten eta Interneten agertzearekila, alkarteak nahi üken dü 1990.urtetan bildürik izan zen soinüki funtsa arrahartü, nümerisatzeko edo digitalisatzeko. Gisa horrez ere, jenteen beharrietara aisago helarazteko ahala bada.
Le premier but de cette campagne est d'améliorer la numérisation de ce fonds sonore afin de le rendre encore plus accessible et disponible.
Arren, gure kanpaina honen lehen helbürüa da soinüki bildüma horren nümerisatzearen hobetzea, jenteen esküala aisago hel dadin.
Il s'agit ici de reprendre chaque chant, de le réengistrer en format MP3 et de renseigner la fiche correspondante: interprète, titre du chant, nom du collecteur, dates etc.
Xüxen erraiteko, kantoreak bedera-bedera arrahartü behar dira eta MP3 moldadüran grabatü, bai eta bakoitxarentako fitxa bat bete ere: nor den kantazalea, zoin den kantorearen izena, norek bildürik izan den, eta beste...
Un travail de fourmi, qui demande encore deux ans pour un poste à mi-temps. L'argent ainsi collecté servira essentiellement au co-financement de ce poste.
Eginbehar oso lüze eta xehe honen bürützeko, bada bi urtetako lana, denbora erdiz ariko den norbaitentako. Bildü nahi günükean sosaren parte handiena lanpostü horren parte baten pakatzeko lizateke.
Le travail déjà réalisé permet d'écouter des extraits de ce collectage sur le site de l'association www.suazia.com.
Jakin dezazün zertaz mintzo giren, orai artino eginik izan den nümerisatze lanari esker, soinüki horien zati elibat behatzen ahal dütüzü jadanik, internet güne hontan: www.suazia.com.
Parallèlement, Sü Azia n’a jamais cessé d’éditer des livres en souletin car il existe encore très peu d’ouvrages. Plusieurs traductions ont ainsi vu le jour.
La plus connue est sans nul doute « Le Petit Prince », dont il existait déjà une version en basque unifié mais pas en souletin, ce qui en fait une rareté parmi les multiples traductions de l’oeuvre d’Antoine de Saint-Exupéry.
Soinüki hontarzün horren biltzeaz gain, Sü Aziak erauntsi dü beti xiberotarrezko idazlan elibaten agerrarazten. Beste mintzaje batetarik Xiberoko eüskaralat ezarteak dira gehienez egin.
Eüskaraz ezarri diren obretarik ezagünena, balinban, Antoine de Saint-Exupéry izkiribaño famatüaren "Le Petit Prince" da. Ospe handiko libürü hontaz bazen jadanik euskara batuazko argitalpen bat, bena ez xiberotarrezkorik. Xiberotarrezko 'Printze Ttipia", arren, libürü hontarik egin diren argitalpenetan bekanenetarik bat da.
Ont également été traduits "Sweet promised Land" ou "Mon père était berger" du basque amércain Robert Laxalt; "Basabürüan en Haute Soule" de Jean de Jauréguiberry, "Voyage en Navarre" d'Augustin Chaho.
Halaber, Xiberoko eüskaraz ezarri dira ere: Robert Laxalt-en "Sweet promised Land" edo "Mon père était berger" ; Jean de Jauréguiberry-ren "En Haute-Soule" ; Augustin Chaho-ren "Voyage en Navarre".
La Une de couverture du livre Aita arzain zen, traduction de Mon Père était berger
Robert Laxalt-en "Aita arzain zen" libürüaren hatsarreko axala
Actuellement, l’association envisage de rééditer des textes anciens parus dans l'almanach de Soule de 1886 à 1914 sur des thématiques diverses, dans un basque souletin très riche. La vertu de cet ouvrage sera la publication de la version originale en graphie de l’époque et de la version en graphie moderne en regard.
Lan sail honen jarraikitzeko, alkarteak arra-agerrarazi nahi lütüke 1886 eta 1914 urteen artean Almanach Üskara / Ziberouko Egünaria urtekarian, xiberotar eder batetan, agerrarazi ziren eta gaüza desbardin hanitxez mintzo ziren idazlan elibat. Egingeia da ordünko idazlanak ordünko ortografan treslataz agerraraztea eta horien eretzean egünko izkiribatzeko maneran idazkiak ezartea.
La valorisation du fonds sonore passe aussi par la transmission et la promotion du chant souletin.
"Ce chant d’une rare exigence et d’une grande complexité n’est que trop peu interprété, estime le chanteur Jean-Michel Bedaxagar. Il est urgent de déceler de nouvelles voix et de les former, ce qui passera par la création d’une école de chant." C'est le troisième objectif de cette collecte de fonds.
Lehenago aipatü dügün soinüki bildümaren baliapen baliosenetarik bat lizateke xiberotar kantagintzaren zabaltzen lagüntzea eta süstatzea. "Kantatzeko manera honek zorroztarzün handi batetara behartzen dü eta egünko egünean güti gira hortan ari", dio Jean-Michel Bedaxagar kantariak, eta jarraikitzen dü: "behar-beharrezkoa da botz berrien edireitea eta eskolatzea, horrentako xiberotar kantorearen eskola bat plantatü behar lizatekealarik". Hau da, hain xüxen ere, partxuergoazko sos-biltze honen hirugerren helbürüa.
Notre objectif est de collecter 6 000 euros en 3 mois. Hiru hilabetetako epean, 6 000 euro bildü nahi güntüke.
Vous versez la somme que vous voulez, en fonction des contreparties que nous nous engageons à apporter. Si la somme envisagée n'est pas acquise dans ce délai de 3 mois, les contributeurs seront remboursés, d'où l'importance d'un soutien rapide de votre part.
Gure partetik ordaiez emanen dütügün sarien arabera egizü zure ekarpena. Bildü nahi günükean sos heinaren biltzea ez badügü hiru hilabetetako epearen barne kausitzen, zure diharü ekarpena turnatürik izanen zaizü. Arren, zinez konta da zure süstengüa ahal bezain fite ekar dezagüzün.
Ce projet est coordonné par Jean-Michel Bedaxagar, président de Sü Azia, auteur de pastorales et chanteur spécialisé dans l'interprétation du chant souletin; Allande Socarros, journaliste et écrivain spécialisé dans la langue souletine, vice-président de la Communauté de communes de Soule, président de la commission langue basque, culture et patrimoine; Marcel Bedaxagar, reporter radio, auteur et premier acteur (1990-1993) du projet de collectage du chant traditionnel et Alain Perpetue, fondateur de Khanta Xiberua (1983), d'Iparraldeko Abesbatzen Elkartea (1991-92) et directeur du Conservatoire de Tarbes (2003).
Egitasmü honen jarraikizaleak dira: Jean-Michel Bedaxagar, Sü Aziako alkartebürüa, pastoral eta kantore hontzalea, eta xiberotar kantagintzan aspalditik trebatüa ; Allande Socarros kasetalari eta idazlea, xiberotar mintzadarraren bedakazalea, Xiberoa-Herri Alkargoako alkargoabürü ordea eta 'Eüskara-Kültüra-Hondarea" batzordeko bürüa ; Marcel Bedaxagar, irratiko kasetalari-berri emailea, 1990-1993. urteen artean egin zen soinüki biltzearen abiarazle eta hontan parte-harzalea ; Alain Perpétue, Kanta Xiberua abesbatzeko sorzalea (1983), Iparraldeko Abesbatzen Elkarteko builtarazlea (1991-92), eta Tarbako Kontserbatorioko züzendaria, 2003az geroztik.
Bonjour Frédéric Effectivement, le départ a été assez difficile. Mais nous avions l'avantage d'être une association déjà connue sur le plan de la culture basque, ce qui nous a beaucoup aidés. Et c'est de là que les premiers dons importants (200 € ou plus) sont arrivés Un grand coup de pouce nous a également été donné par la presse locale (radios journaux et même télévision) que nous avons sollicitée lors d'un point presse. Vous devriez peut-être trouver quelques amis qui boosteraient votre campagne par quelques dons conséquents, car il est vrai que quand la cagnotte atteint un certain seuil, le projet est pris plus au sérieux. Bon courage dans votre aventure Marcel.B responsable de la campagne Tudigo pour Sü Azia
Allande Socarrosek moldatürik, hiztegi ttipi honek xiberotarrer ahala emanen deie Euskal Telebistaren emanaldien aisago jarraikitzeko edo euskara batuaz izkiribatürik direnen entelegatzeko. Beste eüskaldüner, aldiz, Xiberoko eüskalkiko hitz elibatez jabetzeko parada emanen deie.
Pastoral hanitxen libürüxka prunki badü Sü Aziak, 1970. urtetakoetarik haste azken urte horietakoetara artino. choisir
Un premier regard sur la langue souletine grâce à l'ouvrage pédagogique Ene Lehen Hitzak Euskaraz, album illustré avec les mots les plus usités.
Xiberotar eüskalkiari plantatzen hasteko, irüdiez
beztitürik den Ene lehen hitzak libürüa lagüngarri izanen zaizü.
Sü Aziak agerrarazi dütü xiberotar eüskalkian izkiribatürik diren libürü zonbait, gehienak ingelesez edo frantsesez idatzirik izan direnen ützülpenak direlarik. Hala, ondoko horien artean badükezü haütüa: Robert Laxaltzen Aita arzain zen famatüa ; Jean de Jauréguiberryren Basabürüan ; Agosti Xahoren Nafarroan bidajea.
Xiberoko jatetxe hon batetan, Xiberoko kantari tradizional hoberenekila aiparü baten gozatzeko parada badükezü. Bazterrak harrotüko dira !
Pastorala da üdako kültür gertakizün nausia, milaka eta milaka jente igiarazten düana. Pier-Pol Berzaitzeko izkiribatü düan 2016. urtekoak Jean Pitrau laborari sindikalista sütsüaren bizi-ürratsak gogoala arra-ekarriko deizkü. Eskentzen deizügüna da: egüerdiko apairüa, pastorala emaiten den leküan berean hartürik, pastoralealat sartzea eta pastoraleko libürüxka.
Xiberotar kantari tradizional elibatekila apairü bat gozatzeaz gain, xiberotarrez izkiribatürik den libürü bat ükenen düzü, honen egileak sinatürik.
Xiberoko Gaü Eskolak xiberotarraren ikasten hasteko edo barnatzeko ikastaldi bat plantatzen dü üdan. Aste batez, arren, eskolatzeak badütükezü goizan eta aritzapenak edo libertitzeak, arrestiritan, gaüak ere ikastaldi günean igaranen dütüzülarik.
Europako bagadoi handiena den Iratiko oihanean, 5 jenterentako etxola batetan, bakantza aste baten gozatzea. Eskoletako bakantzetarik kanpo.